Tre år av branschöverskridande samarbete skulle räcka för att skapa ekonomiska incitament som påskyndar minskningen av koldioxidutsläpp.
STOCKHOLM; 7 februari 2024 – Fram till år 2050 kommer inte ens en femtedel (18%) av alla företag att nå netto-noll-utsläpp, visar en undersökning från Accenture. En tredjedel (38%) konstaterar att det ekonomiska läget hindrar dem från att göra fler investeringar. Samma undersökning visar även att ledande företag inom de mest energiintensiva branscherna, där verksamheterna genererar 40% av de globala CO2-utsläppen, faktiskt kan bryta det ekonomiska dödläget på bara tre år genom att agera annorlunda. För att förstå de utmaningar och prioriteringar som krävs för att minska företags globala utsläpp har Accenture undersökt de 2000 största bolagen i världen, där fler än tusen chefer inom 14 olika sektorer har tillfrågats, i 16 olika länder. Accentures analys i Destination net zero visar att antalet företag som har satt upp mål för nettonoll har ökat till 37%, upp från 34% förra året. Sverige finns med bland de främsta länderna då 75% av de svenska bolagen satt upp mål för nettonoll. Bäst är Storbritannien där 83% av bolagen satt upp mål för nettonoll, följt av Spanien (80%) och Australien (75%).
”Det är lovande att se en ökning av offentliga åtaganden för netto noll-mål i år igen, men många fastnar när något som funkar för andra inte fungerar för dem själva. Det finns ingen one-size-fits-all,” säger Anna Töndevold, ansvarig för affärsområde hållbarhet på Accenture i Norden. ”Att nå netto noll är en möjlighet för varje organisation att stöpa om sin verksamhet och anpassa tillväxten i affären till kraven som ställs av klimatet. Det är dock inte bara en företagsutmaning, utan en utmaning för hela ekosystem, eftersom det finns ett glapp mellan utbud och efterfrågan.”
Trots att fler och fler företag pratar om att minska sina utsläpp visar siffror från Accenture att hälften av företagen faktiskt har ökat sina utsläpp sedan 2016. En tredjedel av företagen lyckas minska sina utsläpp, men inte i tillräckligt snabb takt för att kunna bli klimatneutrala till år 2050. Det är bara 18% av företagen på global nivå som faktiskt är på rätt väg för att nå nettonoll år 2050. Bäst är återigen de brittiska företagen där 34% ser ut att nå nettonoll år 2050, följt av Nedleränderna (33%), Hongkong (30%) och Tyskland (29%). I Sverige är endast 20% på rätt väg för att nå nettonoll till år 2050.
När Accenture genomförde en enkät bland företagsledarna i rapporten Powered for change fann de att förnyelse av den tunga industrin är avgörande för att uppnå alla globala nettonollmål – både som världens största utsläppare och på grund av deras beroende av tillverkningsindustrin, eller "lätt" industri, som omfattar massa och papper, flyg och försvar, fordon, industriell utrustning, biovetenskap och konsumentvaror. Kostnader förknippade med utfasning av fossila bränslen och strukturella skillnader mellan branscher är dock kärnan i det som begränsar framstegen:
- Förbättrad tillgång och tillgänglighet till prisvärd, koldioxidsnål energi krävs: Fyra av fem (81%) företagsledare från tung industri tror sig behöva mer än 20 år för att ha tillräckligt med koldioxidfri el för att kunna minska utsläppen, och det bygger på att deras energileverantörer fokuserar på att minska koldioxidutsläppen i sin verksamhet.
- Det finns ett behov av att stärka lönsamheten för koldioxidsnåla produkter: 95% av företagsledarna inom den tunga industrin säger sig behöva minst 20 år för att leverera produkter eller tjänster med nettonollutsläpp till samma pris som alternativ med höga koldioxidutsläpp. Bara 54% är tillräckligt säkra på sina beställares framtida köpvilja, för att våga investera i de utsläppsfria alternativen.
- Oro för kostnaderna måste hanteras: Två av fem (40%) företagsledare inom tunga sektorer sa att de inte har råd med ytterligare investeringar i utfasning av fossila bränslen, och 63% menar att deras åtgärder för att minska koldioxidutsläppen inte kommer att vara ekonomiskt attraktiva innan 2030.
"En utfasning av fossila bränslen inom tung industri kräver kollektiva åtgärder i hela värdekedjan och en snabb komprimerad omvandling. Vi kan bryta det ekonomiska dödläget genom att inspirera till ny tillväxt och bidra till att påskynda nettonollutsläpp på bara tre år av fokuserat branschöverskridande samarbete,” fortsätter Anna Töndevold. "Om den tunga industrin belastas med hela kostnaden för utfasningen av fossila bränslen och misslyckas med att uppfylla nettonollmålen kommer alla industrier att misslyckas."
De flesta organisationer använder en treårig strategisk planeringscykel, och även om tre år inte kommer att räcka för att helt uppnå nettonoll för de flesta, beskriver rapporten vad som måste åstadkommas under denna tidsram för att främja nettonoll. För att bygga en grund för att minska koldioxidutsläppen så mycket som möjligt måste tre viktiga steg tas:
- Gröna premier för att finansiera den första fasen av industriell utfasning av fossila bränslen: Den lätta industrin måste gå i bräschen för detta initiativ. Att absorbera initiala kostnader för utfasning av fossila bränslen och veta vilka gröna produkter man ska rikta in sig på är nyckeln till att låsa upp framtida besparingar. Faktum är att 52% av cheferna i tunga sektorer ser intäktstillväxt som den primära vägen till att förbättra det ekonomiska affärsutfallet för de tre främsta prioriteringarna för att minska koldioxidutsläppen.
- Skala upp koldioxidsnål energi och vätgas snabbare för att garantera överkomlig och säker försörjning: Accenture räknar med att de utjämnade kostnaderna för solenergi och grön vätgas kan sjunka med 77% respektive 74% fram till 2050, om deras potential optimeras, vilket i slutändan minskar kostnaderna för gröna industriprodukter. Dessutom tror nästan två tredjedelar (64%) av olje-, gas- och kraftbolagen att deras industri- och logistikkunder är villiga att ingå långsiktiga partnerskap för att minska koldioxidutsläppen.
- Sänk kapital- och driftskostnaderna för koldioxidsnål infrastruktur: Det är viktigt att kostnadsminskningar, som till största delen kontrolleras av tung industri, genomförs fullt ut för att driva på utfasningen av fossila bränslen. Baserat på vår analys finns det till exempel en betydande kostnadsminskningspotential (49% till 2050) för grönt stål, med minskade bygg- och utrustningskostnader som en viktig hävstång.